Om samlingens historia
Friexemplarsamlingen
Slaviska bibliotekets friexemplarsamling utgör en historisk helhet. Den har blivit till under en tid då Storfurstendömet Finland hörde till det ryska kejsardömet. Enligt en kejserlig förordning (utfärdad år 1827) hade Helsingfors universitet rätt att få ett exemplar av varje bok som tryckts i Ryssland till sina samlingar. Ryska friexemplarsamlingen omfattar ca 110 000 band och är internationellt betydande.
Det är den ryske vetenskapsmannens Jakov Grots stora förtjänst att man faktiskt fick böcker till Helsingfors enligt friexemplarrätten. Han var Helsingfors universitets första professor i Rysslands historia, statistik, språk och litteratur. Grot sorterade universitetsbibliotekets ryska böcker i en egen helhet och blev det nya Ryska bibliotekets
– som biblioteket först hette
– första bibliotekarie ända till 1850-talet. (Maria Widnäs, "Jacob Grot och Universitetets Ryska bibliotek, " Miscellanea Bibliographica, 5 (Helsingfors, 1947, 144-163.)
Emigrantlitteratur
Av tradition har Slaviska biblioteket skaffat också s.k. emigrantlitteratur som har publicerats utanför Ryssland till sina samlingar. Andrej Igelström som var det Ryska bibliotekets bibliotekarie under 1920-talet såg bl.a. till att biblioteket fick en betydande samling publikationer av emigranter som flytt från Ryssland till följd av 1917 års revolution.
Sovjettiden
Efter revolutionen i Ryssland och Finlands självständigblivande år 1917 fick universitetsbiblioteket inte mera böcker som friexemplar från Ryssland. Slaviska biblioteket började skaffa böcker antingen genom att köpa eller att byta dem med Sovjetunionens olika bibliotek. Efter andra världskriget förbättrades bibliotekets kontakter med Sovjetunionen och de bokmängder som biblioteket skaffade därifrån årligen var stora, cirka 3 000 - 4 000 per år.
Efter Sovjetunionens upplösning
Efter Sovjetunionens upplösning ersattes de statliga, centraliserade förlagen av hundratals privata förlag av olika storlek. Förlagsverksamheten blev mångsidigare. Efter förändringen har Slaviska biblioteket försökt hänga med i utvecklingen och skapa kontakter på olika håll inom Rysslands förlagsvärld. Efter år 1995 har det blivit lättare att få böcker från Ryssland, och Slaviska biblioteket kan redan regelbundet och centraliserat göra anskaffningar från Ryssland. Biblioteket har också lyckats skapa anskaffningsleder till andra OSS-länder och Östeuropa.
