Föregående utställningar i Kupolsalen ock i Galleriet
HÄRING. Georg August Wallin 200 år
Jubileumsårets utställning
21.10.2011 - 29.2.2012
Georg August Wallin 200 årGeorg August Wallin (1811–1852) var en berömd finländsk
upptäcktsresande, arabist och professor i orientalisk litteratur. Han
var bland de första européer som utforskade Arabiska halvön, dess
invånare och dialekter, och hade också en stor inverkan på senare
Asienforskning i Finland.Wallins betydelse för eftervärlden ligger ändå i
hans resebeskrivningar. Dagboksanteckningarna och breven bevaras i
Nationalbiblioteket. Året 2008 påbörjades projektet Georg August
Wallins skrifter vars avsikt är att publicera en textkritisk edition om
Wallins hela produktion.
Utställningens arbetsgrupp av
sakkunniga: fil.mag. Patricia Berg, professor emeritus Tapani
Harviainen, professor Klaus Karttunen, fil.mag. Katariina Timonen,
fil.mag. Marianna Yilmazkurtdağ, fil.lic. Kaj Öhrnberg.
I
samarbete: Afrikanska och Asiatiska språk och kulturer vid Institutionen
för världens kulturer (Helsingfors universitet), Egyptologiska
sällskapet i Finland, Finska Orientsällskapet, Finlands
lärdomshistoriska samfund, Svenska litteratursällskapet i Finland.
RUMMEL, ROP, RÅHETER
Ett århundrade av finländska tecknade serier
10.2 –15.10.2011
Nationalbiblioteket celebrerar Den finländska tecknade seriens 100-årsjubileumsår med utställningen Rummel, rop, råheter.
Den omfattande utställningen går igenom den inhemska tecknade seriens
utveckling börjande från de första tiderna på 1800-talet och den första
finländska seriebildboken, Ilmari Vainios Professori Itikaisen tutkimusretki som utkom 21.11.1911. Vi bekantar oss med den finska seriens pionjärer såsom Veli Giovanni (H. J. Viherjuuri), Ola Fogelberg och Poika Vesanto. Den yngre generationen representeras av prisbelönta artister från Tarmo Koivisto till Milla Paloniemi.
På utställningen Rummel, rop, råheter
visas för första gången ett stort antal sällsynta seriealbum samt
tidiga finländska serier i original. Vi får också se avsnitt ur inhemska
seriekonstnärers tidiga animationer.
Den nyare finländska serien
belyses genom olika serietidningar som utgivits på små eller eget
förlag från 1960-talet till 2000-talet. Gamla tidningar är sällsynta på
grund av att deras upplagor är så små, men de har trots detta haft ett
avgörande inflytande på de nuvarande tecknarnas senare produktion.
Utställningens färskaste material utgörs av ett collage av ytterst
populära seriebloggar på internet, genom vilka bl.a. Anni Nykänens serie Mummo nu också har utkommit i pappersform. På utställningen visas också några av de nyaste inhemska serierna som bläddringsexemplar.
Materialet
har insamlats från Nationalbibliotekets samlingar, det Nationella
audiovisuella arkivet KAVA, samt Finlands serieförenings, olika
förläggares och samlares arkiv. Utställningen har producerats i
samarbete med Finlands serieförening rf, Serieskaparna rf,
Informationscentralen för serier rf och jubileumsårets expertgrupp.
Utställningsarbetsgrupp, jubileumsårets expertgrupp: Ville
Hänninen, Solja Järvenpää, Vesa Kataisto, Heikki Kaukoranta, Laura
Lyhykäinen, Kalervo Pulkkinen, Otto Sinisalo, Juhani Tolvanen, Jyrki
Vainio, KAVA: Tommi Partanen .
I samarbete med: Finlands serieförening rf, Serieskaparna rf, Informationscentralen för serier rf, Nationella audiovisuella arkivet.
27.5.-31.12.2010
Ingenting kan döda boken
Boken nu och i framtiden
De viktigaste böckerna i mitt liv:
Kända personers favoritböcker.
Boken som upplevelse.
Bokens många former från pappersboken till e-boken och Vooken.
Vad har framtiden ännu att erbjuda?
Evenemang i anslutning till utställningen på hösten: föreläsningsserie, läsecirkel, bokklinik m.m.
Planering av utställningen: verkställande direktör Katriina Jaakkola, arkitekt Marjaana Kinnermä, professor Leena Kirstinä och modersmålslärarna Eveliina Ventelä och Marika Kesseli.
Utställningen Vad skulle kunna döda boken reflekterar
över bokens framtid. E-boken är på snabb frammarsch. Apple har under en
månads tid sålt över en miljon av de nyaste iPads. De första inhemska
läsapparaterna håller på att framställas. Bokförläggarna minskar på sin
arbetskraft. Kommer boken att dö, läser man fortfarande böcker i
pappersformat? Töms bokhyllan och skolväskan? Utställningen Vad skulle
kunna döda boken visar hur boken har klarat sig genom tiderna. Boken
har även tidigare utsatts för olika hot: krig, censur och eldsvådor.
Sokrates ansåg till och med själva skrivkonsten
utgöra ett hot mot människans minne.
Det
finns knappast något material i Nationalbiblioteket som bättre kunde
illustrera utställningens tema, Vad skulle kunna döda boken, än de
äldsta dokumenten inom vår litteratur: de medeltida pergamenten, som
har klarat sig genom århundradenas prövningar. På utställningen
presenteras pergamenten för allmänheten med hjälp av toppmodern teknik:
i digital form med touch screen, där besökaren genom att snudda med
fingret kan beundra de värdefulla medeltida skatterna.
Utställningen
utgår från berättelsen. I begynnelsen var berättelsen och berättarna.
Berättelserna kretsade runt världen och gav upphov till nya
berättelser. Sedan uppfanns skrivkonsten och boktryckarkonsten och
böckerna spreds över världen. Men hur uppstår böckerna? – Författarna
svarar: skrivandet är en passion, man kan inte leva utan att skriva,
skrivandet är helande. Författaren är också en historieberättare, som
behöver en åhörare – en läsare. Läsarna väntar, och författaren
berättar för dem.
Utställningen berättar också om dagens
finländares kärlek till boken. I samarbete med gymnasister vid
Vaskivuoren och Herttoniemen yhteiskoulu och med deras modersmålslärare
har det skickats en enkät till kända personer om de käraste böckerna i
deras liv. Utställningen presenterar dessa personers bokfavoriter jämte
deras motiveringar. Åldersstrukturen är från 12 och 86 år. De
representerar olika yrkesområden:
kock, kompositör, sångare,
videospelsproducent, piercing-artist, tv-redaktör, serietecknare,
naturfotograf, toppidrottare, företagsledare, professor i kosmologi.
Alla svaren visar en hurudan betydelse böckerna har för
nutidsmänniskans innersta – bl.a. ”En tröst i mitt livs
brytningsstunder”. ”Efter att ha läst den här var det klart att världen
inte mera var sig lik.”
Målet med utställningen är att väcka
såväl ungdomens som de vuxnas läsintresse och interaktivitet. På
utställningen finns läsapparater för eböcker och två nya touch screen
-skärmar: i den ena finns pergament och i den andra ett urval från
projektet Rädda boken. Gymnasister vid Vaskivuoren och Herttoniemen
yhteiskoulu visar också ett videoupp-förande, där de läser utdrag ur
sina egna favoritböcker.
På hösten kommer utställningen att
utvidgas till Nationalbibliotekets Agricola-rum, där det finns en
bookcrossing-hylla: den som besöker utställningen kan ta en bok med sig
och lämna en egen i utbyte. Gymnasisterna kommer också i caféet att
bygga upp en utställning om sina egna favoritböcker. Under hösten
kommer många olika evenemang att ordnas i anslutning till
utställningen: läsecirklar, en föreläsningsserie och en bokklinik, där
man får anvisningar om hur man skall sköta sina egna böcker.
* * * * *
12.11.2009-30.04.2010 (förlängd tid)
Med utsikt från paradiset
Stjärnkartornas historia
Med utsikt från paradiset
presenterar ur vetenskapligt och kulturhistoriskt perspektiv hur
stjärnhimlen har observerats, avbildats och kartlagts från antiken till
våra dagar. Inom ramen för det internationella astronomiåret 2009 är
Nationalbibliotekets utställning den viktigaste händelsen vid
Helsingfors universitet. Utställningens planering och manuskript har
gjorts av professor Tapio Markkanen.
Vår nuvarande
uppfattning om universums ursprung, struktur och utveckling har formats
genom vetenskapshistoriens svindlande lopp. Från antikens kartklot har
man övergått till moderna digitala databaser, med vilkas hjälp man kan
använda detaljerad vetenskaplig information till de mest varierande
analyser av universums struktur och utveckling. Studiet av stjärnkartor
öppnar nya perspektiv på kartritningens tekniska förutsättningar men
lyfter också fram vidare kulturella kopplingar: kartläggningen av
himlen har nämligen alltid styrts av de ekonomiska, kulturella och
politiska behoven under olika tidsperioder.
”Med utsikt från
paradiset” berättar om den antika traditionen att avbilda himlen
utifrån liksom från paradiset. Utställningen presenterar skatter från
Nationalbibliotekets samlingar, särskilt från Nordenskiölds samling,
som är internationellt unik och ett av Unescos Memory of the World.
Dessutom visas värdefulla objekt och astronomiska forskningsinstrument
från Helsingfors universitets astronomiska institution samt
astronomiska föreningen Ursa och en del andra samlingar.
Utställningen
börjar med de äldsta avbildningarna av himlen och myterna tusentals år
före vår tideräkning och går vidare till det grekiska världsalltet av
sfärer samt himmels-kartorna och stjärnguiderna under senantiken. De
äldsta utställda verken är från 1400–1500-talet, såsom t.ex. Klaudios
Ptolemaios’ huvudverk Almagest, som var den viktigaste astro-nomiska
kunskapskällan under ett och ett halvt årtusende. Utställningen visar
också vilket gigantiskt arbete katalogiseringen av stjärnor är och hur
även de finländska professorerna Friedrich Argelander, Adalbert Krueger
och Anders Donner redan på 1800-talet deltog i detta arbete. Förutom
enorma vetenskapligt exakta stjärnkataloger presenteras också
stjärnkartor och himmelsguider som har gjorts för amatörer från
1800-talet till våra dagar.
På utställningen visas också Leith
Arars fotografiska verk Observatoriets konst – bilder av Helsingfors
universitets observatorium och dess närmaste omgivning samt den av Ursa
producerade diaföreställningen Utsikter över universum, sammanställd av
arbetsgruppen Walter Rydman, Asko Palviainen och Thomas Hackman.
Förenta
nationernas generalförsamling har proklamerat året 2009 till
internationellt astronomiår. Man kan läsa i medierna, att det allt
emellanåt görs sensationella fynd inom astronomin. Av denna orsak har
inga stora forsknings-projekt planerats för astronomiåret, och
huvudmålet är att gemene man skall kunna bilda sig en närmare
uppfattning om den moderna astronomins världsbild och om universum. Ett
viktigt mål är också att väcka människorna till insikt om att vi alla
är passagerare på rymdfarkosten Jorden och att vi alla för egen del bär
ansvaret för att den bevaras i livsdugligt skick.
Till
utställningen ansluter sig en föreläsning 25.11 kl. 17 i
Nationalbibliotekets Auditorium samt en praktfullt illustrerad
utställningsbok, skriven av Tapio Markkanen. Boken har utgivits av Astronomiska föreningen Ursa.
Musiken som hemland
Fredrik Pacius 200 år
18.3.-3.10.2009
Utställningens experter: professor Eero Tarasti, forskaren Seija Lappalainen, forskaren Petri Tuovinen, forskarna vid Pacius-editionen Jani Kyllönen och Mikko Nisula.
Pacius-jubileumsårets huvudutställning Musiken som hemland berättar hur den tyske immigranten, kompositören och violinisten Fredrik Pacius (1809–1891) blev ”den finska musikens fader” – inte bara skaparen av sången Vårt land, utan en mångsidig kompositör och betydande organisatör och påverkare inom vårt musikliv. På utställningen presenteras Pacius liv, verksamhet och kompositioner i ljuset av ny forskning. Huvuddelen av det utställda materialet är från Nationalbiblioteket, och dessutom visas föremål, originalteckningar och fotografier från privata samlingar och Universitetsmuseet. För första gången visas också ett unikt brev-, dagboks- och dokumentmaterial, som Nationalbiblioteket har mottagit som en ny donation till sitt Pacius-arkiv.
Utställningen är indelad i tre delar. I Galleriets rum 1, som har planerats av forskaren Seija Lappalainen, presenteras Pacius liv med början från den tidiga barndomen: familjen, skoltiden i Hamburg, violin- och kompositionsstudierna i Kassel och violinistkarriären vid Hovkapellet i Stockholm belyses genom brev, fotografier, teckningar och tidiga kompositioner. I rummet visas också bl.a. en blyertsteckning i original av Pacius i 9–11 års ålder. Efter det går utställningen vidare till hans verksamhet som musikdirektör i Helsingfors och som lärare i musik vid universitetet från och med 1835. Tiden under vilken Pacius anlände till Helsingfors har Topelius beskrivit så här: ”Allt var ogjort men allt var på gång.” Pacius skred till verket: han inledde till och med våghalsiga projekt, såsom att producera operor och stora oratorier under medverkan av societetsfruar, amatörkörer och halvprofessionella musiker.
Samtidigt hann Pacius med en omfattande musikproduktion: han komponerade bl.a. operor och scenisk musik, en violinkonsert, en symfoni (i en sats), kantater, körsånger och solosånger. På utställningen visas både kompositionsmanuskript och notutgåvor. I utställningens 2:a rum gör professor Eero Tarasti en bedömning av Pacius som kompositör utgående såväl från hans rötter i den tyska musiken och hans lärare Louis Spohr och Moritz Hauptmann som från det allmäneuropeiska inflytandet i hans musik. Han behandlar särskilt Pacius operor Kung Karls jakt och Die Loreley samt musikdramat Prinsessan av Cypern. Die Loreley, som Pacius komponerade som 78-åring, blev hans sista verk. En av orsakerna till att komponera det kan ha varit hemlängtan: även om Pacius hemland var musiken – inte längre Tyskland, men inte heller Finland (han ansökte aldrig ens om finskt medborgarskap) – skulle han nog gärna ha blivit uppskattad som kompositör även i sitt hemland Tyskland.
På utställningen presenteras också den kritiska editionen av Pacius sceniska verk, ett projekt som inletts av kommittén för Pacius 200-årsjubileumsår: den första volymen publiceras i samband med utställningen. Volymen omfattar melodramerna Die Weihe der Töne och Tod im Tode. Forskarna vid editionen Mikko Nisula och Jani Kyllönen har till utställningen plockat ut några exempel som väl belyser Pacius kompositionsarbete.
Utställningen avslutas med sången Vårt land: forskaren Petri Tuovinen presenterar dess tillkomsthistoria och betydelse som nationell symbol samt även dess konkurrenter om positionen som nationalsång. En central roll har naturligtvis idrottstävlingarna, vilkas höjdpunkter inträffar när folket stämmer in i sången Vårt land.
I samband med utställningen ordnas:
ett symposium 18.3.
ambulerande utställning
Nationalbibliotekets Lettonica-samling
Litteratur på lettiska från åren 1828–1917
24.11.2008−14.2.2009
Planering av utställningen: fil.dr. Marjo Mela och Rozentals-sällskapets verksamhetsledare Riikka Pirttikangas.
BÖCKER SOM PASSION
15.5.-15.11.2008
I Kupolsalen & I Nationalbibliotekets Galleri
Boksamlare från 1600-talet till vår tid.
Planering av utställningen: prof. Markus Brummer-Korvenkontio, antikvariatsägare Andrew Eriksson, verkställande direktör Ilkka Paatero, prof. Heikki A. Reenpää, prof. Jukka Sarjala.
Nationalbiblioteket: Harri Ahonen, Sirkka Havu, Inkeri Pitkäranta.
I kupolsalen: Bibliofila samlingar vid Nationalbiblioteket.
I kupolsalen visas hur viktiga samlarna har varit för Nationalbibliotekets samlingar såväl före Åbo brand som efter den. Över 30 samlares verk förevisas. Den historiska översikten börjar från Åbo akademi och fortsätter till Helsingfors universitet och de stora bokdonationer som biblioteket fick motta både från hemlandet och från vetenskapsakademin i S:t Petersburg och kejsarens hov, samt går sedan vidare till de viktigaste donationerna på 1900- och 2000-talet.
I galleriet: nutida samlare, som samlingsobjekt bl.a. Mika Waltaris verk.
I Galleriet visas, hur mångskiftande de moderna samlarnas intresseobjekt kan vara – allt från gamla inhemska noter till Fennica, serier, bemärkta personer, släkter, företag, bokpärmskonst, deckare, sexual- och umgängesguider, pseudovetenskap, Mika Waltari och Finska kriget. Materialet i Galleriet härstammar från 12 olika samlare. Besökaren kan också beundra vad allt en bibliofil kan samla på förutom böcker.
Till utställningen ansluter sig en föreläsningsserie på hösten 2008.
Utställningspublikation: Pöcker som passion
O älskade och hatade Athen!
Axplock ur den finske forskaren Wilhelm Lagus liv.
14.12.2007-26.3.2008
Utställningen anordnas i samarbete med Finlands Athen-institut
och ställs i Athen i oktober 2007. Verkställning: prof. Björn
Forsén (Direktor för Finlands Athen-institut 2004–2007) och
forskaren Pia Österman. Utställningens huvudsakliga material:
Nationalbibliotekets Lagus-arkiv. Producent: Finlands
Athen-institut.
Från Agricola till Kalle Anka
Allt har tagits till vara i nationalsamlingen!
Rätten till friexemplar 300 år.
9.4.-24.11.2007
Utställningen Från Agricola till Kalle Anka är en mångsidig presentation av det material som nationalsamlingen har mottagit under århundradenas lopp. I nationalsamlingen finner man förutom litteratur även alla inhemska tidningar och tidskrifter, tecknade serier, kartor, noter, ljudupptagningar, årsberättelser, tidtabeller, matlistor, bruksanvisningar, affischer och reklamer, flygblad osv.
Utställningen ordnas i samband med att rätten till friexemplar, som utgör själva grunden för vår nationalsamling, infördes för 300 år sedan. Lagen om friexemplar ålägger förläggarna och framställarna av inhemskt material att utlämna gratisexemplar av alla sina produkter till Nationalbiblioteket. Utställningen hedrar samtidigt 450-årsminnet av det finska skriftspråkets skapare Mikael Agricola. Språket bildar en bro mellan Agricola och Kalle Anka: den sistnämndas popularitet i Finland baserar sig ju i hög grad på det högklassiga översättningsarbetet och det träffande språkbruket.
Utställningen inleds med den finländska litteraturens äldsta verk, Missale Aboense (1488) och den första finskspråkiga boken, Agricolas Abckiria (1549¿1551), och går sedan vidare till det första finländska tryckeriets produkter (1642¿). Vändpunkterna i Finlands historia återspeglas i nationalsamlingen: från den svenska tiden till autonomins tid och självständighetstiden ¿ alla perioder har haft sitt inflytande på rätten till friexemplar. På utställningen visas också plock ur den värdefulla slaviska friexemplarssamlingen, som härstammar från autonomins tid.
På utställningen kan man uppleva nostalgiska ögonblick i anslutning till finländarnas historia, vardag, fritid, skolgång och högtidsstunder. Utställningen presenterar skönlitteratur, ungdomsböcker, läroböcker och vetenskapliga forskningar. I avdelningen Levnadskonst och hälsa utlovar olika instruktions- och handböcker lycka, framgång och hälsa. Gamla tiders tipsböcker gav vägledning i hur man skulle spå väder eller kyssa på rätt sätt, hur man skulle bli brud på två veckor eller hur en modern kvinna skulle klä sig. Gatornas litteratur ger oss en bild av den politiska medborgaraktiviteten. Här visas bl.a. flygblad från storstrejkens tid 1905, ordningsanvisningar för den av Lapporörelsen ordnade bondemarschen på sommaren 1930 samt flygblad mot Vietnamkriget och Europeiska ekonomiska gemenskapen från 1960-1970-talet. På utställningen presenteras också den s.k. gråa litteraturen, som inte var avsedd för en större spridning.
Småtrycken kretsar kring vardagen, fritiden, affärsföretagen samt industri- och produktionsinrättningarna. Från hemmets värld har plockats olika exempel på vad man gjorde, vad man åt, hur man klädde sig, hurudana anvisningar man fick. Reklamernas språk och bilder skildrar på många olika sätt människornas vardagsmiljö. Men småtrycken ger oss också en bild av fritids- och kulturutbudets mångfald: konstutställningar, konserter, filmer, idrottsevenemang, föreningsverksamhet och fester.
Till kulturen och fritiden ansluter sig också musiken, tidskrifterna och de tecknade serierna, som alla bildar sina egna helheter på utställningen. Här presenteras ett intressant urval av inspelningar och noter allt från Lordi till Sibelius och från Suomipoppen till kreatursskötarnas kör. Med finns också ett urval tecknade serier från de tidigaste Koipeliini-äventyren och Topi Vikstedts Kerberos till Kalle Anka och Korkeajännitys. Tidskrifterna hör till nationalsamlingens mest använda material. Dessutom presenteras en mångfald av opinions- och kulturtidskrifter, illustrerade tidskrifter, underhållnings- och småtidningar från 1776 till 2006. Alla de här återspeglar och dokumenterar på sitt sätt den finländska vardagens och kulturens historia.
Måste varje lapp bevaras? - Den förflutna vardagen utgör framtidens historia. Ingen vet, om den reklam som man normalt kastar i sophinken kommer att vara en viktig källa för forskarna efter några hundra år. Till och med viktiga historiska dokument kan försvinna nästan helt, såsom självständighetsförklaringen till Finlands Folk, som är tryckt på ett anspråkslöst tidningspapper och undertecknad 4.12.1917 av Finska Senaten. Lappen var avsedd att skickas till pressen, kyrkorna i alla församlingar samt alla kommunala och statliga ämbetsverk för att offentliggöras och hängas upp på väggen. Biblioteket erhöll dock aldrig något friexemplar av proklamationen. Det exemplar som nu visas på utställningen mottog nationalsamlingen först i början av 1960-talet som donation.
Utställningens innehåll och texter har planerats av följande expertgrupp vid Nationalbiblioteket: Maire Aho, Harri Ahonen, Sirkka Havu, Annikki Hokynar, Inka Keinänen, Laura Kärkkäinen, Tarja Lehtinen, Matti Munnukka, Esko Rahikainen, Jaakko Salemaa, Maria Sorjonen, Taru Telén, Heli Therman. Inkeri Pitkäranta har varit utställningskoordinator och Marjaana Kinnermä utställningsarkitekt. I samband med utställningen utges en publikation på finska, svenska och engelska, som utkommer i maj. I september kommer Nationalbiblioteket att ordna en föreläsningsserie i anslutning till utställningen.
