Föregående utställningar i Caféet och i Agricola-rummet
20.1.-5.3.2012
Mottagaren
av årets 2012 seriekonstpris Träskallehatten Kaisa Leka.
I samarbete med Finlands serieförening.
16.9.2011 – 10.1.2012
TUGAN TEL - Finlands tatarers litteratur
I samarbete: Finska Orientsällskapet.
I samband med utställningen utkommer en av Kadriye Bedretdin redigerad antologi, som består av undersökningar, artiklar och tidningsartiklar om det tatariska samfundet i Finland från åren 1864–2011 (red. Finska Orientsällskapet).
16.5.-10.9.2011
Den flygande
mattan.
Möten mellan kulturer i den finländska barn- och ungdomslitteraturen.
I samarbete med Finlands ungdomsförfattare rf.
Planerin av utställningen: Finlands ungdomsförfattare rf:s arbetsgrupp Taina Haahti, Hannu Hirvonen, Marjut Hjelt, Kirsti Kuronen, Tuija Lehtinen, Ismo Loivamaa, Raili Mikkanen och Terhi Rannela.
11.3.-11.5.2011
Finlands och Estlands vackraste böcker 2010.
I samarbete med Kommitten för Finlands bokkonst och Estlands Nationalbibliotek.
Årets Träskallehatt
14.1.-28.2.2011
Mottagaren av 2011 års seriekonstpris Träskallehatten.
Utställning i samarbete med Finlands serieförening.
28.9.-31.12.2010
Gymnasisters favoritböcker
Gymnasister vid Vaskivuoren lukio och Herttoniemen yhteiskoulun lukio ställer ut sina favoritböcker.
20.10.-31.12.2010
Skriftliga källor från antikens Grekland
Från jordens gömmor till webben
Finlands Akademis spetsenhet vid Helsingfors Universitet Skriftliga källor från antikens Grekland presenterar sig. Roll-up utställning.
12.5.-18.9.2010
Den nya läskulturen i 1700-talets Finland
I Agricola-rummet
Favoritböcker från skönlitteratur till reseböcker.
Planering av utställningen: Bibliotekarien, FD Cecilia af Forselles
Utställningen har producerats i samarbete med Finska Litteratursällskapet
Cecilia af Forselles
På 1700-talet fick nya former av litteratur stort inflytande på en
växande läsekrets och på läsarnas tankevärld. Reseberättelser,
skönlitteratur, historieböcker samt upplysnings- och nyttolitteratur
vidgade läsarnas värld på ett tidigare oerfaret sätt. Den nya
litteraturen lästes även på ett nytt sätt. Den egna läsupplevelsen
värderades högt som en del av en ny individualistisk läskultur.
Läsarens
andliga frihet och möjlighet att styra sin bildning, dess art och nivå
ökade jämfört med tidigare. Personligt intresse för ett speciellt
ämnesområde eller form av litteratur kunde styra den enskildas läsande
på ett nytt sätt. Signifikativt för den nya läskulturen var strävan att
fördjupa sig i, leva sig in i och dryfta det lästa i lugn och ro, i
fred.
Den religiösa litteraturen dominerade ännu allmogens
läsintresse på landsbygden, men bland handelsmännen, tjänstemännen och
hantverkarna i städerna var dess ställning inte lika stark. Till och
med världslitteraturens favoritböcker lästes i de små finska städerna
antingen på originalspråket eller som översättningar. Utställningens
böcker har sammanställts utgående från böcker som på 1700-talet lästes
i Helsingfors och Uleåborg.
Reseberättelserna var populära. I
Finland var Carl von Linnés och hans elevers samt flere utländska
reseberättelser mycket lästa. Med på utställningen är bland annat den
kända naturvetaren och forskningsresanden Pierre Sonnerats verk Voyage
aux Indes orientales et la Chine, fait depuis 1774 jusqu’à 1781 som
borgmästaren i Uleåborg Karl Johan Fagerström ägde. Sonnerat gjorde
flera resor i Sydostasien och han är känd som en förespråkare för
kulturell differens och anhängare av Indiens gamla kultur.
I
slutet av 1700-talet utgjorde skönlitteraturen och i synnerhet
romanerna och skådespelen en inflytelserik del av läskulturen.
Tidevarvets nya värderingar inverkade förutom via
upplysningslitteraturen också strakt via skönlitteraturen. De
skönlitterära verken förmedlade en känsla för naturen och en
känslomässig eller empatisk livshållning. I satirens eller parodins
form ifrågasatte de ofta eller kritiserade människor och olika fenomen
i samhället.
Även de mycket populära historieverken stödde
individuellt tänkande och att samhälleliga frågor dryftades och
tolkades. Historieskrivningen förnyades på många sätt på 1700-talet.
Historikerna omfattade ett dynamiskt framställningssätt och skrev verk
som uppmuntrade läsaren att göra politiska, känslobaserade och etiska
val. I Finland var Voltaires verk om Karl den XII populärt.
Tidevarvets
nyttotänkande och facklitteraturens växande utbud uppmuntrade förutom
till professionella också till moderna ekonomiska och samhälleliga
utvecklingssträvanden. Det mångsidiga utbudet av böcker skapade en bred
grund för en individualistisk livshållning, reflektioner,
självutveckling samt en jämförelse av det egna eller kända och det
andra eller främmande.
Källa: Kirjakulttuuri kaupungissa
1700-luvulla. Toimittaneet Cecilia af Forselles & Tuija Laine.
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran kirjaston julkaisuja 20. SKS 2008.
Aktuell i caféet
* * * * * * *
17.5.-18.9.2010
Finlands vackraste böcker 2009.
I samarbete med Kommittén för Finlands bokkonst.
8.4.-8.5.2010
Eliten bland Estniska böcker.
De 25 vackraste böckerna och de 8 vackraste barnböckerna.
I samarbete med Estlands Nationalbibliotek.
15.1.-1.4.2010
Årets Träskallehatt
Mottagaren av årets 2010 seriekonstpris Träskallehatten: konstnär Tiina Pystynen.
Serieutställning i samarbete med Finlands serieförening.»
Den tredje dimensionen
2.12.2009-11.1.2010
Pop-up-böcker med julmotiv och andra verk ur Brummerianan- och Lea-samlingen.
Planering av utställningen: professor Markus Brummer-Korvenkontio
23.9.-28.11.2009
På finska bakom gränsen 1918-1944
Finskspråkig sovjetlitteratur i Nationalbibliotekets samlingar.
Sakkunnig: Författaren av facklitteratur Antero Uitto.
Utställningarsarbetsgrupp: bibliotekarie Harri Ahonen, fil.mag. Pauli Kruhse, författaren av facklitteratur Antero Uitto.
I anslutning till utställningen ordnas en föreläsning 30.9: författaren av facklitteratur Antero Uitto.
Darwiniana – Arternas uppkomst och consortes
18.12.2008-7.3.2009
Planering av utställningen: prof. Anto Leikola
Utställningen ansluter sig temat för Vetenskapsdagarna 2009.
