Digitaliseringsprojektet Seklets toner
Finska fonogram räddas från förgängelse
Projektet Seklets toner har som syfte att digitalisera alla finska publicerade ljudinspelningar för forskningsbruk. Det är ett gemensamt projekt för Nationalbiblioteket, Suomen äänitearkisto ry och Rundradion. I den första fasen av projektet digitaliseras alla 78-varvare, d v s shellackskivor. Inom perioden 1901-1961 utgavs 9 000 skivor och digitaliseringen av dessa beräknas ta fyra år. Efter ljudskivor koncentrerar projektet sig på kassettband. I Nationalfonoteket och i Rundradions fonotek väntar ca 30 000 musikkassetter på att digitaliseras. Man har redan inlett arbetet med att rädda magnetofonband på öppen spole.
Information om digitaliserade musikstycken katalogiseras i databasen Raita (www.doria.fi/raita/sv). Raita kompletteras regelbundet med nytt material. Då upphovsrätten tillåter, kan man lyssna på låtarna också på Internet. Digitala kopior som inte kan framläggas på Internet finns tillgängliga i Nationalfonoteket på Nationalbiblioteket. Nationalfonoteket är Finlands största allmänna fonotek som förvarar en omfattande samling av inhemska ljudinspelningar.
De två största kategorierna av finska ljudinspelningar från det gångna seklet är publicerade inspelningar och radioprogram. De första finska skivorna utgavs för över hundra år sedan. 1901-1925 utkom något under tusen finska skivor. Av de flesta såldes bara några hundra stycken, och de är nu lika sällsynta som de första finska böckerna. De äldsta skivorna skildrar dock mångsidigt musiklivet i Finland i början av 1900-talet: nästan alla berömda sångare spelade in sin röst på skiva. Under 1900-talet utkom över 100 000 inspelningar som är en viktig del av finländsk kultur.
Att förvara och lyssna på inspelningar kan ställa till många problem. Skivor går sönder och slits, band skörnar och deras innehåll försvinner. Många typer av ljudåtergivningsapparater tillverkas inte längre. I nationalfonoteket skyddar man samlingarna genom att förvara dem i underjordiska förråd, där de inte skadas av magnetiska metallföremål, skadlig plast, papper, hetta eller fuktighet. Ändå sker skada fortlöpande. Ljudinspelningar hör till de mest känsliga arkivmaterial. Digitaliseringen räddar en stor del av finländsk kulturhistoria från att förstöras och glömmas och forskare och andra intresserade kan granska inspelningar utan att slita originalen.
Hundratusental radioprogram har tagits upp på band eller skiva sedan 1935. Rundradion har arkiverat en avsevärd del av sina program och har satt igång ett digitaliseringsprojekt. Ungefär 20 procent av radioarkivet har redan digitaliserats och arbetet uppskattas pågå ännu i ca tio år. För tillfället kan digitala material endast användas internt inom bolaget, men möjligheter till mera omfattande bruk utreds.
Närmare uppgifter
Bibliotekarie Tarja Lehtinen
tel. 09 191 22727,
e-post: tarja.lehtinen(at)helsinki.fi