Arkitektur

Bibliotekets huvudbyggnad är ritad 1836 av arkitekt C.L. Engel och byggd mellan åren 1840-45. Rotundan är en tillbyggnad av arkitekt Gustaf Nyström uppförd 1902-1906.

C.L. Engel (gravyr: K.I.Senff 1829) och Gustaf Nyström

Fabianiabyggnadens mittparti är uppfört 1844-46 för universitetets institutioner för kemi och anatomi, arkitekt Jean Wiik. Anatomiska inrättningens flygel vid Kyrkogatan är byggd 1888-90 och den farmaceutiska inrättningens flygel vid Universitetsgatan är byggd 1895-97. Flyglarna är ritade av Gustaf Nyström. Biblioteket övertog byggnaden 1998.

Grundreparationen av Fabiania och Rotundan samt konstruktionen av den underjordiska led som förbinder byggnaderna gjordes 1997-2001 av arkitektbyrån Laiho-Pulkkinen-Raunio (arkitekterna Ola Laiho och Sinikka Selänne).

Det stora underjordiska utrymmet för samlingarna, den s.k. "Grottan", togs i bruk 2001.

Universitetsbibliotekets fasad. C.L.Engel 1836

Klicka för att förstora bilden

Huvudbyggnaden

Universitetsbibliotekets huvudbyggnad är ett av de mest kända arkitektoniska minnesmärkena i tidig 1800-talsempire i Finland och den är även i europeiskt hänseende en viktig representant för sin tids offentliga biblioteksbyggnader. Utgångspunkten för planeringen var brandsäkerheten: universitetets huvudbyggnad står på en skild tomt, bibliotekstomten är omgärdad av en trädplantering och salarna och rummen har tegelslagna valv. C.L. Engel har i fasaderna och de ståtliga salarna på ett personligt sätt förenat nyklassicistiska drag med hänvisningar till antikens värld. Av Engels tre ritningsförslag valde kejsaren Nikolaj I det mest monumentala. Bibliotekssalarna är symmetriskt placerade och grundplanen kan härledas till Diocletianus termer i Rom. Den yttre och inre arkitekturen baserar sig på ett system av korintiska pelare, fasaderna efterliknar antikens tempelarkitektur, pelarna och attikan ligger på exakt samma höjd som taket på universitetets huvudbyggnad.

Längdskärning genom univeristetsbiblioteket. C.L. Engel 1836

Klicka för att förstora bilden

Bibliotekets tre stora salar står i förbindelse med varandra och ingången leder rakt in i byggnadens medelpunkt, Kupolsalen, och fortsätter sedan till Rotundan. Kupolsalen förenar i dag de båda läsesalarna, den norra och den södra salen. Ursprungligen var salarna inte möblerade utan där fanns endast bokhyllorna bakom pelarna som bär gallerierna. Böckerna var uppställde enligt disciplin. Salens pelare är överdragna med marmorerad stuck och var sal har sin egen färgsättning. Valvens dekor är från 1881.

Universitetsbibliotekets tre salar bildar en i finsk arkitektur oöverträffad helhet, ett tempel inom universitetet tillägnat vetenskapen. Templets ingång ligger mitt emot huvudingången till Nikolajkyrkan, i dag Domkyrkan, som är byggd under samma period. På detta sätt hör biblioteket ihop med Senatstorgets helhet och arkitekturens politiska budskap, att med arkitektoniska medel betona 1800-talets politiska samhörighet med Ryssland.

På 1800-talet fanns det i biblioteket konstverk och gipsavgjutningar av statyer från antiken. I den norra salen placerades 1904 en stor symbolistisk målning av Magnus Enckell kallad "Guldåldern". Salen inreddes till läsesal på 1890-talet.

Rotundan

Rotundans fasad. Gustaf Nyström ca 1905

Klicka för att förstora bilden

Bibliotekets tillbyggnad, Rotundan, är ett bokmagasin. Byggnadsarbetena inleddes 1902 och de nya utrymmena togs i bruk 1906-07. Rotundan har sex våningar ovan jorden. Runt de ovala mittutrymmet står i alla våningarna solfjäderformigt uppställda dubbla hyllor, som rymmer 200.000 volymer. Rotundans konstruktion är brandsäkert uppförd i stål och armerad betong. Det var på sin tid en mycket modern byggnad, den första i sitt slag i hela Finland. Även de inre trapporna är av armerad betong, fönsterbågarna och den konstruktion som bär upp glastaket är av gjutjärn, fönstren är av armerat glas. Arkitekt Gustaf Nyström ritade sin Rotunda så att den på ett naturligt sätt sammanfaller med bibliotekets gamla byggnad, medan detaljerna representerar det tidiga 1900-talets formspråk. Ytterväggarna är prydda av en serie reliefer med symboler för vetenskaperna på de bärande pelarnas kapitäl. De uttrycksfulla skulpturerna är av Walter Runeberg.

Fabiania

Fabianiabyggnadens fasad. Gustaf Nyström 1895

Klicka för att förstora bilden

Byggnaden Fabiania har fått sitt namn efter sin adress, Fabiansgatan, och den uppfördes ursprungligen för universitetets kemiska och anatomiska institutioner efter det att det framgått att det medförde vissa olägenheter med att ha dem placerade i universitetets huvudbyggnad. Jean Wiik blev universitetets arkitekt efter C.L. Engel, som dog 1840. Laboratoriebyggnaden var hans första självständiga arbete. Helheten representerar en enkel, symmetrisk klassicism och en flärdfri ämbetsverksarkitektur jämfört med Engels universitetsbyggnader. Flyglarna av Gustaf Nyström är intressantare när det gäller detaljerna. Där finns gjutjärnskonstruktioner och fasaderna har en rikare utsmyckning.

Bibliotekskvarterets nya gård blev färdig 2001. På Unionsgatans sida finns det ursprungliga järnstaketet och trädplanteringarna bevarade. Vid sydväggen står en bronsbyst av Alexander I från 1814 av Ivan Martos. Den beställdes redan för universitetet i Åbo och placerades i biblioteksparken på 1950-talet. Nära den finns en minnessten över boksamlaren Matti Pohto. Den kom hit från Viborg 1988.

Litteratur:

• Bibliotheca Renovata. Helsingin yliopiston kirjasto. Toim. Pertti Koistinen ja Heikki Kääriäinen. Helsinki 1957
• Nils Erik Wickberg: Senaatintori - Senatstorget - The Senate Square - Der Senatsplatz. Rungsted Kyst 1981
• Yliopiston Helsinki. University Architecture in Helsinki. Toim. Eea Pekkala-Koskela. Helsinki 1990
• Bibliotheca Academica. Helsingfors universitetsbibliotek - Finlands nationalbibliotek. Red. Rainer Knapas. Helsingfors 2001.