Licensavtalen

För varje FinELib-resurs gäller ett licensavtal mellan förlag / leverantör och varje konsortiemedlem som prenumererar på resursen.

Överbibliotekarien på Nationalbiblioteket undertecknar alla licensavtal å konsortiemedlemmarnas vägnar. Medlemmarna är skyldiga att informera sina egna användare om avtalsvillkoren.

FinELib-serviceenheten sammanställer ett finskt sammandrag av alla avtal och detta står till konsortiemedlemmarnas förfogande vid informeringen av avtalsvillkoren.

Vem har rätt att använda FinELib-resurserna ?

Användningsrättigheterna för de olika FinELib-resurserna (vem får använda, vad man får göra med materialet) har definierats i licensavtalen.

Den huvudsakliga användargruppen är organisationens anställda (forskare, lärare, annan personal) och studenter. Detaljerna i avtalstexterna varierar dock mellan olika avtal. I sista hand är det organisationen själv som ansvarar för vilka användargrupper som har tillgång till resursen. Användningsrättigheterna måste kunna härledas från avtalstexterna.

Studenter som användargrupp:

I de flesta avtalen har användningsrättigheterna inte begränsats till en viss grupp av studenter. I fall där organisationen motiverat kan visa att det är fråga om undervisning organiserad av organisationen, och riktad till studenter som är registrerade hos organisationen är det tillåtet att använda materialet i fråga. Undantaget är avtal som enbart tillåter tillgång till grund- och fortsättningsstuderandena. I de flesta avtalen används den bredare definitionen ”person som studerar vid organisationen”.

Personal som användargrupp:

Anställda vid organisationen har rätt att använda resurserna.

Användningssyfte:

Enligt avtalen får man använda resurserna i inlärning, forskning och undervisning. Avtalen förbjuder användning i kommersiellt syfte. Detta måste man komma ihåg när man tänker på vilka användargrupper som ska ha tillgång till resurserna. Att undervisningen är avgiftsbelagd stänger inte automatiskt ut deltagarna. Om organisationen ordnar fortbildning och kurser för företag är det möjligt att resurserna då används till annat än de syften som avtalet tillåter.

FTE-antalen:

När man definierar användningsrättigheterna måste man också ta hänsyn till resursens prissättningsgrund. I de flesta fall avgörs priset enligt användarantalen (FTE). Förlagen har uppgivits antalen studenter i KOTA- och AMKOTA-statistikdatabaserna (examstuderandena).